Vänner och familj, viktiga för hälsan!

Söta servettdekorationer

Jag försöker uppdatera bloggen så att jag är tillbaka i realtid igen. Förra v-slutet åkte vår lilla söta vovve till lande för att pigga upp invånarna där. Det verkar vara många som känner sig nere just nu, endel allvarligare än andra. Jag önskar innerligt att det skulle finnas små glimtar i vardagen ändå.

Vovven åkte egentligen iväd därför att våra superallergiska kompisar äntligen kunde komma på middag! Och på nåt sätt lyckades jag ändå dubbelboka mig!? (hjärnan har inte riktigt varit med på sistone).

pannacotta

På lördagen sov vi länge och sedan åkte jag för att träffa lite högstadiekompisar. Vi ses alldeles för sällan! Någon timme senare var jag hemma igen och det var dags för middag. Jag dukade bordet med mina fina servettdekorationer som jag shoppade på The White Company i Glasgow. Vi bjöd på en klassisk laxcrostini som amouse bouche till glüweinet som jag gjort själv. Det uppskattades stort av Tyskland-vännerna! Förätten blev en lika klassisk avokado-räk-blandning och till huvudrätt bjöd vi på ankconfit, palsternacka-selleri puré och rotsaker. Vi drack kinesiskt rödvin till!? Det var faktiskt riktigt gott. Till efterätt hade jag tillrett en kinuski-pannacotta med självplockade blåbär. Vi avslutade hela kalaser sent och efter några ostar. Jag vaknade halv ett följande dag. En mycket lyckad middag på alla sätt.

Denna vecka har jag haft mycket proggis och träffade en mycket kär vän som tydligen skall bli mamma (eller skulle redan bli förra veckan!?) Tänk, det är så länge sen vi setts att jag inte visste att hon väntade!! De hade nästan sin lägenhet klar, som för övrigt var helt underbar och deras balkong/takterass en unik och känd sådan. Jag är visst lite avundsjuk. Igår blev det ca 100 små tomtar att valla då Finlands Lucia 2012 skred ner för Domkyrkans trappor. I all stress och villervalla hann jag inte ta några bilder :(. Men vacker var hon och tomtarna urgulliga. Idag jobbar jag sent och imoron blir det julbak med familjen och kära systern som äntligen hittat hem!

Lite glimtar det ljust där någonstans långt i fjärran. Jag har lärt mig hur viktig familjen egentligen är och hur viktigt det är att kunna prata och vara sig själv både med familj och vänner. Att ensam bära på tunga saker orkar man inte, då brister man själv också.