Efter föregående veckoslut kan jag bara konstatera att de bästa som finns är ju nog alla scoutkompisar. Vi liksom fungerar som ett, vi vågar prata om allt och vi vågar verkligen göra tokroliga saker, utan alkohol. Vi har ibland tie års åldersskillnad, men vi har ändå mycket gemensamt. Vi är bara bäst och vi litar på varandra. Har man seglat med någon och upplevt kriser så vet man vad den andra går för.
Av samma anledning anser jag att jag aldrig litat så fullt på någon som jag litar på min sambo, vi kan segla tillsammans och vi litar på varandra. Ännu har vi aldrig grälat ombord. Men får se hur det går efter en vecka i en liten segelbåt! Det känns lite konstigt ibland hur lika vi är, vi kan liksom fullborda varandras menningar, eller komma hem efter jobbet och inse att vi båda funderat på samma sak under dagen.
Jag är nog enormt tacksam över alla härliga typer jag känner!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar