Jag sitter på en allmän toalett och plötsligt får jag bråttom ut, men när jag kommit ut ur toan inser jag att jag glömt något därinne. Jag måste gå in tillbaka, vill inte men gör det ändå och plötsligt blir jag attackerad av ett spöke i trasor...bilden byter och jag sitter på en mycket konstig veterinärmottagning och veterinären beklagar sig åt mig att de av misstag avlivat min hund innan jag hunnit ta farväl. Jag börjar ju stogråta och tårarna bara rinner.
Jag vaknar med ögonen våta av tårar...
Logiskt? Jovisst, i drömmen var det det! Undrar just varifrån spökhistorien kom? Veterinärbesöket härstammar antagligen från boken Marley & Me som jag nyligen läst och som alltid påminner mig om min lilla kära hundbuse. Men jag tror att det är bäst att jag i fortsättningen låter bli att titta på/läsa snyfthistorier. (tittade på The Horse Whisperer kvällen innan och grät som aldrig förr.) Tydligen är jag överkänslig och det resulterar i en för stor saknad av min älskade hund och alldeles för många tårar. Tur att jag ändå påriktigt hann ta farväl av henne...Älskar dig in i evigheten ♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar